Detta är en sammanställning av många svenska järnbruk, hyttor och smedjor som har producerat eller producerar järn och stål. Sammanställningen är gjord i listform och grupperar de enskilda objekten efter deras läge i landskap och kommun. Produktionens startår för bruken anges och tiden för deras nerläggning anges också.

Den här skriften handlar om järn och stål, järnets historia och framställning av järn och stål från och med småskalig tillverkning för nästan 1500 år sedan till dagens produktion. På ett kortfattat och enkelt sätt beskrivs processer och arbetssätt som har använts och nu används för stålframställning. Utrustning beskrivs och vanligen använda termer förklaras. Den svenska stålindustrins utveckling berörs tilllsammans med branchens miljöfrågor.

Huvudändamålet är att vara faktareferens vid läsning av berättelser om enskilda järn- och stålverk, men skriften står på egna ben och kan därför också läsas separat.

I den södra änden av sjön Vismen fick Olof Person privilegium 1661 att anlägga ett stångjärnshammarbruk med två hammare. Platsen där bruket anlades kallades Björneborg. Det svenska Björneborg ligger i Värmland sydöst om Kristinehamn. Länge försörjde sig bruket på stångjärnstillverkning men i mitten på 1800-talet moderniserades bruket för att tillverka stål i teknikfronten. Därför har bruket överlevt alla kriser inom stålindustrin fast det varit nära nedläggning några gånger. Björneborg Steel som bruket nu heter tillverkar stål och smidda produkter, kommer enligt planerna att vara koldioxidneutralt inom ett par år.

Gysinge bruk skapades år 1666 med tillståndsansökan för att anlägga en masugn och en hammarsmedja vid Dalälven. Man började producera stångjärn genom vallonsmide men även andra smidesmetoder användes. Bruket växte långsamt och blev Gästriklands största järnbruk. Den siste brukspatronen sökte i slutet av 1800-talet andra produktionsinriktningar än stångjärn innan framgången kom i stålframställning med hjälp av elektrisk induktionsugn.
År 1904 hade dock Gysinge bruk sålts, styckats upp och bolaget upplösts. Under de sista åren hade de flesta bruksbyggnader målats vita så Gysinge bruk kallas det vita bruket. Skriften har nyligen reviderats.

Skriften följer en liten hammarsmedja i Hedströmmens dalgång, Karmansbo smedja, från slutet av 1500-talet som genom nästan 400 år mer och mindre framgångsrikt producerade stångjärn för export. Smedjan växte genom att använda lancashiremetoden och moderna maskiner till en av de större i Sverige. Smedjan stängdes så sent som 1958 men fick behålla all utrustning. Ännu tillverkas stångjärn någon gång årligen. Det gör smedjan världsunik.

Samhället Ängelsberg från mitten av 1800-talet till nutiden samt de verksamheter vilka möjliggjort samhällets utveckling beskrivs kortfattat. Speciell vikt har lagts på de industrier som under senare 1800-talet varit betydande, Engelsbergs bruk och Engelbergs Oljefabrik som räddades åt eftervärlden genom de insatser Axel Ax:son Johnson gjorde. Effekter för Ängelsberg av att vara knutpunkt för järnvägs- och kanaltransporter berörs tillsammans med det stora inflytandet av konstnärer och deras konst.

Samhället Ängelsberg från mitten av 1800-talet till nutiden samt de verksamheter vilka möjliggjort samhällets utveckling beskrivs kortfattat. Speciell vikt har lagts på de industrier som under senare 1800-talet varit betydande, Engelsbergs bruk och Engelbergs Oljefabrik som räddades åt eftervärlden genom de insatser Axel Ax:son Johnson gjorde. Effekter för Ängelsberg av att vara knutpunkt för järnvägs- och kanaltransporter berörs tillsammans med det stora inflytandet av konstnärer och deras konst.

Denna skrift beskriver grundämnet koppar som var en av de första metaller människor använde, dess förekomst i naturen samt framställning och användning genom tiderna. Kemiska processer vid kopparframställningen beskrivs översiktligt och kortfattat. Koppars och dess legeringars kemiska och fysikaliska egenskaper behandlas. Svenska gruvors historia berörs.
Huvudändamålet är att vara en faktareferens vid läsning om enskilda gruvor och kopparverk men den står som som skrift på egna ben och kan därför också läsas separat och ge en bild av koppar i allmänhet.

Den här skriften behandlar grundämnet och metallen silver samt dess förekomst i naturen, framställningen genom tiderna och användningen av silver. Kemiska processer beskrivs översiktligt och kortfattat.

Huvudändamålet är att vara en faktareferens vid läsning om enskilda silververk men skriften står på egna ben och kan därför också läsas separat.

Berättelsen om Nasafjälls Silververk börjar år 1634 när samen Peder Olofsson upptäckte silvermalm på kalfjället Nasa i Lappland. Det väckte intresse i Stockholm då Sverige var inblandade i krig och behövde pengar. 1635 startades ett kronobruk för silverframställning med förhoppning om att finna stora rikedomar. Så småningom privatiserades silververket. Med långa uppehåll fortsatte verksamheten trots att rikedomarna lyste med sin frånvaro och den avslutades 1999, i varje fall temporärt. Nya kapitel i berättelsen kan fortfarande komma.