Detta \u00e4r en sammanst\u00e4llning av m\u00e5nga svenska j\u00e4rnbruk, hyttor och smedjor som har producerat eller producerar j\u00e4rn och st\u00e5l. Sammanst\u00e4llningen \u00e4r gjord i listform och grupperar de enskilda objekten efter deras l\u00e4ge i landskap och kommun. Produktionens start\u00e5r f\u00f6r bruken anges och tiden f\u00f6r deras nerl\u00e4ggning anges ocks\u00e5.<\/p>\n<\/div>
![\"J\u00e4rn](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/Jarn_och_stal.jpg\")
<\/div><\/p>\n
Den h\u00e4r skriften handlar om j\u00e4rn och st\u00e5l, j\u00e4rnets historia och framst\u00e4llning av j\u00e4rn och st\u00e5l fr\u00e5n och med sm\u00e5skalig tillverkning f\u00f6r n\u00e4stan 1500 \u00e5r sedan till dagens produktion. P\u00e5 ett kortfattat och enkelt s\u00e4tt beskrivs processer och arbetss\u00e4tt som har anv\u00e4nts och nu anv\u00e4nds f\u00f6r st\u00e5lframst\u00e4llning. Utrustning beskrivs och vanligen anv\u00e4nda termer f\u00f6rklaras. Den svenska st\u00e5lindustrins utveckling ber\u00f6rs tilllsammans med branchens milj\u00f6fr\u00e5gor.<\/p>\n
Huvud\u00e4ndam\u00e5let \u00e4r att vara faktareferens vid l\u00e4sning av ber\u00e4ttelser om enskilda j\u00e4rn- och st\u00e5lverk, men skriften st\u00e5r p\u00e5 egna ben och kan d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 l\u00e4sas separat.<\/p>\n<\/div>
J\u00e4rnverk<\/h1>\n\n\n\n![\"St\u00e5lverket](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/Stalverket_i_Bjorneborg.jpg\")
<\/div>St\u00e5lverket i Bj\u00f6rneborg.pdf<\/div><\/div><\/div>I den s\u00f6dra \u00e4nden av sj\u00f6n Vismen fick Olof Person privilegium 1661 att anl\u00e4gga ett st\u00e5ngj\u00e4rnshammarbruk med tv\u00e5 hammare. Platsen d\u00e4r bruket anlades kallades Bj\u00f6rneborg. Det svenska Bj\u00f6rneborg ligger i V\u00e4rmland syd\u00f6st om Kristinehamn. L\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6rjde sig bruket p\u00e5 st\u00e5ngj\u00e4rnstillverkning men i mitten p\u00e5 1800-talet moderniserades bruket f\u00f6r att tillverka st\u00e5l i teknikfronten. D\u00e4rf\u00f6r har bruket \u00f6verlevt alla kriser inom st\u00e5lindustrin fast det varit n\u00e4ra nedl\u00e4ggning n\u00e5gra g\u00e5nger. Bj\u00f6rneborg Steel som bruket nu heter tillverkar st\u00e5l och smidda produkter, kommer enligt planerna att vara koldioxidneutralt inom ett par \u00e5r.<\/p>\n<\/div>
Storlek: <\/span>62,1 MB<\/span><\/div>Version: <\/span>220822<\/span><\/div>Ladda ned, klicka h\u00e4r<\/a><\/span><\/div><\/div>![\"Gysinge](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/Gysinge_Bruk.jpg\")
<\/div>Gysinge Bruk – ett vallonbruk norr om Dal\u00e4lven.pdf<\/div><\/div><\/div>Gysinge bruk skapades \u00e5r 1666 med tillst\u00e5ndsans\u00f6kan f\u00f6r att anl\u00e4gga en masugn och en hammarsmedja vid Dal\u00e4lven. Man b\u00f6rjade producera st\u00e5ngj\u00e4rn genom vallonsmide men \u00e4ven andra smidesmetoder anv\u00e4ndes. Bruket v\u00e4xte l\u00e5ngsamt och blev G\u00e4striklands st\u00f6rsta j\u00e4rnbruk. Den siste brukspatronen s\u00f6kte i slutet av 1800-talet andra produktionsinriktningar \u00e4n st\u00e5ngj\u00e4rn innan framg\u00e5ngen kom i st\u00e5lframst\u00e4llning med hj\u00e4lp av elektrisk induktionsugn.
\n\u00c5r 1904 hade dock Gysinge bruk s\u00e5lts, styckats upp och bolaget uppl\u00f6sts. Under de sista \u00e5ren hade de flesta bruksbyggnader m\u00e5lats vita s\u00e5 Gysinge bruk kallas det vita bruket. Skriften har nyligen reviderats.<\/p>\n<\/div>
Storlek: <\/span>68,5 MB<\/span><\/div>Version: <\/span>230116<\/span><\/div>Ladda ned, klicka h\u00e4r<\/a><\/span><\/div><\/div>![\"Karmansbo](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/Karmansbo_Bruk.jpg\")
<\/div>Karmansbo Bruk.pdf<\/div><\/div><\/div>Skriften f\u00f6ljer en liten hammarsmedja i Hedstr\u00f6mmens dalg\u00e5ng, Karmansbo smedja, fr\u00e5n slutet av 1500-talet som genom n\u00e4stan 400 \u00e5r mer och mindre framg\u00e5ngsrikt producerade st\u00e5ngj\u00e4rn f\u00f6r export. Smedjan v\u00e4xte genom att anv\u00e4nda lancashiremetoden och moderna maskiner till en av de st\u00f6rre i Sverige. Smedjan st\u00e4ngdes s\u00e5 sent som 1958 men fick beh\u00e5lla all utrustning. \u00c4nnu tillverkas st\u00e5ngj\u00e4rn n\u00e5gon g\u00e5ng \u00e5rligen. Det g\u00f6r smedjan v\u00e4rldsunik.<\/p>\n<\/div>
Storlek: <\/span>21,5 MB<\/span><\/div>Version: <\/span>200301<\/span><\/div>Ladda ned, klicka h\u00e4r<\/a><\/span><\/div><\/div>![\"\u00c4ngelsberg_l\u00e5guppl\u00f6st.pdf\"](\"http:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/\u00c4ngelsberg.jpg\")
<\/div>\u00c4ngelsberg_l\u00e5guppl\u00f6st.pdf<\/div><\/div><\/div>Samh\u00e4llet \u00c4ngelsberg fr\u00e5n mitten av 1800-talet till nutiden samt de verksamheter vilka m\u00f6jliggjort samh\u00e4llets utveckling beskrivs kortfattat. Speciell vikt har lagts p\u00e5 de industrier som under senare 1800-talet varit betydande, Engelsbergs bruk och Engelbergs Oljefabrik som r\u00e4ddades \u00e5t efterv\u00e4rlden genom de insatser Axel Ax:son Johnson gjorde. Effekter f\u00f6r \u00c4ngelsberg av att vara knutpunkt f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gs- och kanaltransporter ber\u00f6rs tillsammans med det stora inflytandet av konstn\u00e4rer och deras konst.<\/p>\n<\/div>
Storlek: <\/span>18 MB<\/span><\/div>Version: <\/span>190816<\/span><\/div>Ladda ned, klicka h\u00e4r<\/a><\/span><\/div><\/div>![\"\u00c4ngelsberg.pdf\"](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/\u00c4ngelsberg.jpg\")
<\/div>\u00c4ngelsberg.pdf<\/div><\/div><\/div>Samh\u00e4llet \u00c4ngelsberg fr\u00e5n mitten av 1800-talet till nutiden samt de verksamheter vilka m\u00f6jliggjort samh\u00e4llets utveckling beskrivs kortfattat. Speciell vikt har lagts p\u00e5 de industrier som under senare 1800-talet varit betydande, Engelsbergs bruk och Engelbergs Oljefabrik som r\u00e4ddades \u00e5t efterv\u00e4rlden genom de insatser Axel Ax:son Johnson gjorde. Effekter f\u00f6r \u00c4ngelsberg av att vara knutpunkt f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gs- och kanaltransporter ber\u00f6rs tillsammans med det stora inflytandet av konstn\u00e4rer och deras konst.<\/p>\n<\/div>
Storlek: <\/span>62,9 MB<\/span><\/div>Version: <\/span>190816<\/span><\/div>Ladda ned, klicka h\u00e4r<\/a><\/span><\/div><\/div><\/div>\n\n\n\nKoppar, m\u00e4ssing, brons<\/h1>\n\n\n\n![\"Koppar,](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/Koppar_en_lang_tid_anvand_metall.jpg\")
<\/div>Koppar, en l\u00e5ng tid anv\u00e4nd metall.pdf<\/div><\/div><\/div>Denna skrift beskriver grund\u00e4mnet koppar som var en av de f\u00f6rsta metaller m\u00e4nniskor anv\u00e4nde, dess f\u00f6rekomst i naturen samt framst\u00e4llning och anv\u00e4ndning genom tiderna. Kemiska processer vid kopparframst\u00e4llningen beskrivs \u00f6versiktligt och kortfattat. Koppars och dess legeringars kemiska och fysikaliska egenskaper behandlas. Svenska gruvors historia ber\u00f6rs.
\nHuvud\u00e4ndam\u00e5let \u00e4r att vara en faktareferens vid l\u00e4sning om enskilda gruvor och kopparverk men den st\u00e5r som som skrift p\u00e5 egna ben och kan d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 l\u00e4sas separat och ge en bild av koppar i allm\u00e4nhet.<\/p>\n<\/div>
<\/div>I den s\u00f6dra \u00e4nden av sj\u00f6n Vismen fick Olof Person privilegium 1661 att anl\u00e4gga ett st\u00e5ngj\u00e4rnshammarbruk med tv\u00e5 hammare. Platsen d\u00e4r bruket anlades kallades Bj\u00f6rneborg. Det svenska Bj\u00f6rneborg ligger i V\u00e4rmland syd\u00f6st om Kristinehamn. L\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6rjde sig bruket p\u00e5 st\u00e5ngj\u00e4rnstillverkning men i mitten p\u00e5 1800-talet moderniserades bruket f\u00f6r att tillverka st\u00e5l i teknikfronten. D\u00e4rf\u00f6r har bruket \u00f6verlevt alla kriser inom st\u00e5lindustrin fast det varit n\u00e4ra nedl\u00e4ggning n\u00e5gra g\u00e5nger. Bj\u00f6rneborg Steel som bruket nu heter tillverkar st\u00e5l och smidda produkter, kommer enligt planerna att vara koldioxidneutralt inom ett par \u00e5r.<\/p>\n<\/div>
<\/div>Gysinge bruk skapades \u00e5r 1666 med tillst\u00e5ndsans\u00f6kan f\u00f6r att anl\u00e4gga en masugn och en hammarsmedja vid Dal\u00e4lven. Man b\u00f6rjade producera st\u00e5ngj\u00e4rn genom vallonsmide men \u00e4ven andra smidesmetoder anv\u00e4ndes. Bruket v\u00e4xte l\u00e5ngsamt och blev G\u00e4striklands st\u00f6rsta j\u00e4rnbruk. Den siste brukspatronen s\u00f6kte i slutet av 1800-talet andra produktionsinriktningar \u00e4n st\u00e5ngj\u00e4rn innan framg\u00e5ngen kom i st\u00e5lframst\u00e4llning med hj\u00e4lp av elektrisk induktionsugn.
\n\u00c5r 1904 hade dock Gysinge bruk s\u00e5lts, styckats upp och bolaget uppl\u00f6sts. Under de sista \u00e5ren hade de flesta bruksbyggnader m\u00e5lats vita s\u00e5 Gysinge bruk kallas det vita bruket. Skriften har nyligen reviderats.<\/p>\n<\/div>
<\/div>Skriften f\u00f6ljer en liten hammarsmedja i Hedstr\u00f6mmens dalg\u00e5ng, Karmansbo smedja, fr\u00e5n slutet av 1500-talet som genom n\u00e4stan 400 \u00e5r mer och mindre framg\u00e5ngsrikt producerade st\u00e5ngj\u00e4rn f\u00f6r export. Smedjan v\u00e4xte genom att anv\u00e4nda lancashiremetoden och moderna maskiner till en av de st\u00f6rre i Sverige. Smedjan st\u00e4ngdes s\u00e5 sent som 1958 men fick beh\u00e5lla all utrustning. \u00c4nnu tillverkas st\u00e5ngj\u00e4rn n\u00e5gon g\u00e5ng \u00e5rligen. Det g\u00f6r smedjan v\u00e4rldsunik.<\/p>\n<\/div>
<\/div>Samh\u00e4llet \u00c4ngelsberg fr\u00e5n mitten av 1800-talet till nutiden samt de verksamheter vilka m\u00f6jliggjort samh\u00e4llets utveckling beskrivs kortfattat. Speciell vikt har lagts p\u00e5 de industrier som under senare 1800-talet varit betydande, Engelsbergs bruk och Engelbergs Oljefabrik som r\u00e4ddades \u00e5t efterv\u00e4rlden genom de insatser Axel Ax:son Johnson gjorde. Effekter f\u00f6r \u00c4ngelsberg av att vara knutpunkt f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gs- och kanaltransporter ber\u00f6rs tillsammans med det stora inflytandet av konstn\u00e4rer och deras konst.<\/p>\n<\/div>
<\/div>Samh\u00e4llet \u00c4ngelsberg fr\u00e5n mitten av 1800-talet till nutiden samt de verksamheter vilka m\u00f6jliggjort samh\u00e4llets utveckling beskrivs kortfattat. Speciell vikt har lagts p\u00e5 de industrier som under senare 1800-talet varit betydande, Engelsbergs bruk och Engelbergs Oljefabrik som r\u00e4ddades \u00e5t efterv\u00e4rlden genom de insatser Axel Ax:son Johnson gjorde. Effekter f\u00f6r \u00c4ngelsberg av att vara knutpunkt f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gs- och kanaltransporter ber\u00f6rs tillsammans med det stora inflytandet av konstn\u00e4rer och deras konst.<\/p>\n<\/div>
Koppar, m\u00e4ssing, brons<\/h1>\n\n\n\n<\/div>Koppar, en l\u00e5ng tid anv\u00e4nd metall.pdf<\/div><\/div><\/div>Denna skrift beskriver grund\u00e4mnet koppar som var en av de f\u00f6rsta metaller m\u00e4nniskor anv\u00e4nde, dess f\u00f6rekomst i naturen samt framst\u00e4llning och anv\u00e4ndning genom tiderna. Kemiska processer vid kopparframst\u00e4llningen beskrivs \u00f6versiktligt och kortfattat. Koppars och dess legeringars kemiska och fysikaliska egenskaper behandlas. Svenska gruvors historia ber\u00f6rs.
\nHuvud\u00e4ndam\u00e5let \u00e4r att vara en faktareferens vid l\u00e4sning om enskilda gruvor och kopparverk men den st\u00e5r som som skrift p\u00e5 egna ben och kan d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 l\u00e4sas separat och ge en bild av koppar i allm\u00e4nhet.<\/p>\n<\/div>
<\/div>Denna skrift beskriver grund\u00e4mnet koppar som var en av de f\u00f6rsta metaller m\u00e4nniskor anv\u00e4nde, dess f\u00f6rekomst i naturen samt framst\u00e4llning och anv\u00e4ndning genom tiderna. Kemiska processer vid kopparframst\u00e4llningen beskrivs \u00f6versiktligt och kortfattat. Koppars och dess legeringars kemiska och fysikaliska egenskaper behandlas. Svenska gruvors historia ber\u00f6rs.
\nHuvud\u00e4ndam\u00e5let \u00e4r att vara en faktareferens vid l\u00e4sning om enskilda gruvor och kopparverk men den st\u00e5r som som skrift p\u00e5 egna ben och kan d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 l\u00e4sas separat och ge en bild av koppar i allm\u00e4nhet.<\/p>\n<\/div>
![\"Silver.pdf\"](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/silver.jpg\")
<\/div>![\"Nasafj\u00e4lls](\"https:\/\/brukshistoria.se\/media1.brukshistoria.se\/pdf_o_thumb\/Nasafjalls_Silververk.jpg\")
<\/div>